Spårvagnsmiddag och adverbiella bisatser

Gokväll!

Med grammatiktenta på torsdag och diverse miljarder sidor som borde knölats in till typ i förrgår är gammhuvudet just nu nerkört i tvetydiga anteckningar och svårlästa böcker. Sist jag lärde mig så sjukt många nya ord var nog när jag började läsa spanska i sexan, och då var jag fräsch och oförstörd och sög maniskt upp allting likt en wettex-trasa. Nu, not so much. Jag har troligen kommit upp i min maximala  prestanda kunskapsmässigt och repellerar all ny information till förmån för lagring av böjningsformer hos regelbundna spanska verb.

Men äsch. Man får lära sig nya sätt att lära. Man kan till exempel vila sig i form. Lägga böckerna åt sidan och gå på spårvagnsmiddag till sent på lördagsnatten. (Spårvagnsmiddag = äta förrätt, åka spårvagn till nytt ställe, äta huvudrätt, åka spårvagn till nytt ställe, äta efterrätt. Däremellan höjer man skålar och samtalar med de andra deltagarna.) Såna studiepauser mjukar upp sinnesstämningen och hjärnan på ett alldeles förtjusande sätt. Och sen får man vila en hel dag till efter det också!

Höjdpunkt denna vecka: träffa 3/4 av familjen GB!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s